BRUKSKULTUR - FRÅGA ARKIVARIEN

FRÅGA ARKIVARIEN	Klicka här för att skicka en fråga till arkivarien.
Här kan du ställa dina frågor om Åtvidabergsbygdens historia till oss på Brukskultur Åtvidaberg. Frågorna publiceras på den här sidan tillsammans med svaret efter att arkivarien behandlat frågan.

Midsommarafton 1909 anordnades en spelmanstävling i Åtvidabergs Folkpark, eller Adelsnäs. Tjugo deltagare lockades, av vilka två på nyckelharpa från Finspångstrakten. Var kan man finna en deltagarlista? Publicerad: 2012-02-15 Någon deltagarlista, eller något program finns tyvärr inte i arkiven. Men i tidningen Östgöten finns en artikel från den 25 juni 1909, där kan man läsa följande. Spelmanstävlingen skall ha hållits i Adelsnäs herrgårds park och det var omkring 20 deltagare. Prislistan såg ut så här: Avdelning 1 (äldre spelmän) 1:a Leonard Pettersson, Reijmyre, 2:a Erik Eriksson (Spel-Erker), Reijmyre, 2:a Georg Tidlund, Vånga, 3:a Alfred Hagman, Ödeshög, Avdelning 2 (yngre spelmän) 1:a Oskar Svensson, Linköping, 2:a N. Olsson, Sjögestad, 2:a Alm, Norrköping, 3:a Konrad Hellqvist, Finspång, Extrapris till: C.G. och K.G. Englund, far och son, Malmslätt, S.J. Stensson, Bersbo, Fredrik Svensson, Åtvidaberg, I artikeln nämns även en spelman Pettersson från Björsäter. Artikelförfattaren menar också att de skickligaste spelmännen i tävlingen kom från de nordligare trakterna i landskapet, de spelade "med raskare fart och muntrare takt än de övriga". Slättbygdens spelmän hade en annan lugnare takt över sina stycken.
Byggdes "Gamla gymnastiken" vid Kopparvallen som gymnastiksal från början? Huset kallas ju ibland för Kvarnen. Varför? Publicerad: 2012-02-15 0
När lades Citybiografen ned? Publicerad: 2011-05-23 Citybiografen drevs av IOGT-NTO. De hade flyttat biografverksamheten från Ordenshuset till Torgatan 1954 då fastigheten med biosalong stod färdig. 1977 beslutade föreningen att flytta biografverksamheten tillbaka till Ordenshuset eftersom man gått med förlust under ett antal år. Föreningen klarade inte hyreskostnaderna med det publikunderlag som fanns. Källa: Bernt Holmströms klippsamling, tidningklipp 1977.
När öppnades Åtvidabergs Folkpark och finns det någon uppgift om hur gammal den stora granen i parken är och hur hög den är? Publicerad: 2011-04-26 1906 bildades en ”Folkets hus förening” i Åtvidaberg, vilken 1908 bytte namn till Föreningen Åtvidabergs Folkpark. Den var starkt kopplad till arbetarrörelsen i Åtvidaberg. Föreningen hade från 1906 förhandlat med brukspatron Theodor Adelswärd om köp, eller förhyrning av en tomt till en blivande Folkets Park. 1908 hade Adelswärd inkommit med ett gåvobrev till Åtvidabergs Municipalsamhälle där han upplåtit en tomt gratis till samhället. Villkoret var att tomten skänktes vidare till folketsparksföreningen och att namnet på tomten skulle vara Åtvidabergs Folkpark, inte Folkets park, vilket var alltför starkt förknippat med arbetarrörelsen, menade Adelswärd. Åtvidabergs Folkpark skulle tillhöra alla Åtvidabergare, inte särskilt arbetarrörelsen. Folketsparkföreningen sade till en början nej till namnet, men ändrade sig och Åtvidabergs Folkpark invigdes på sommaren 1908. Då hade medlemmarna i föreningen röjt området och uppfört byggnader för verksamheten. Under ”Veckans bild” 2010 nr 32 på Brukskulturs hemsida kan man se några av de som röjde området. Vi har tyvärr inga uppgifter om hur gammal granen är eller hur hög den är. Tomten var skogsbevuxen när den skänktes så granen stod nog redan på plats. Källa: Föreningen Åtvidabergs Folkpark upa. Protokoll 1906-1908
Jag är intresserad av att få information om Kammarbo Bruk (Hammare) i Åtvid. I Harmens Brukregister står det "Kammarboda, Ljung o Åtvid (E) 1761". En släkting, Eric Persson Kjellberg, arbetade där som mästersven 1763- ca 1770. Publicerad: 2011-02-24 Kammarboda stångjärnshammare låg vid utfallet till sjön Bysjön i Åtvids socken och ägdes av herren till Näs, Fredrik Ulrik von Rosen. Han innehade även en masugn vid Hyttgården mellan sjöarna Glan och Bysjön. När Åtvidabergs Kopparverk etablerade sig vid Åtvids ström så blev det konkurrens om vattentillgången. Kopparverket anlade smälthyttor och kopparhammare nedströms Kammarboda. När Åtvidabergs Kopparverk köpte Kammarboda och Näs säteri i början av 1770-talet så avvecklades stångjärnshammaren. Vi har inga uppgifter om när hammaren anlades, men det verkar som den inte var i bruk så länge.
Hur har Åtvidabergs sköldmärke kom till? Varför är det en kvinnosymbol? Har det med kopparutviningen att göra? Publicerad: 2011-01-26 Åtvidabergs vapen kom till vid bildandet av Åtvidabergs Köping, årsskiftet 1946/1947 efter ett förslag från Riksheraldikerämbetet. Kungl. Maj:t godkände det den 14 februari 1947. Beskrivningen av vapnet lyder: "I ett fält av guld ett grönt treberg, belagt med koppartecken av guld, och däröver en med hyvel av guld belagd grön ginstam". Det är alltså Åtvidabergs industrihistoria som det anspelas på. Koppartecknet (som även är en kvinnosymbol), för kopparframställningen och hyveln för träindustrin. Färgerna grönt och guld kan härledas till skog och ädelmetall. Källa: Åtvidabergs Köping - Kommunal förvaltning 1947-1952. Facettens arkiv
Har det funnits en tändsticksfabrik i Åtvidaberg? Publicerad: 2010-04-29 Inte tändstickor, men från 1872 tillverkades det tändsticksaskar i Åtvidaberg. Kopparverket hade startat denna tillverkning med syfte att använda det aspvirke som fanns samt bereda arbete åt gamla och barn. Det går inte att fastställa vilken omfattning denna tillverkning hade, men den pågick fram till 1885-86. Askar och även tändsticksfanér såldes bland annat till Västerviks Tändsticksfabrik och Nya Tändsticksfabriken i Stockholm. Källa: Baroniet Adelswärds arkiv. F12:2 Övriga ämnesordnade handlingar.
På Lantmäteriets Historiska Karta 05-ÅTV-99 i beskrivning av ägofigurerna på kartan finner jag fig. 38 Tomt; gamla Slottet (sid 24/65). Figur 38 återfinns på kartan i trakten av nuvarande Ålundaplan (sid 1/65). Jag har aldrig hört talas om att de skulle ha funnits något slott där. Vad känner Brukskultur till om bakgrunden? Publicerad: 2010-03-24 Vi vet inte varför fig. 38 fått benämningen "Gamla slottet", men den visar alltså Kopparverkets gamla stall och lantbruk. Man kan faktiskt se konturerna av byggnadernas placering på kartan. Stallet och lantbruket låg på detta ställe fram till 1857-58 då det nuvarande "Stallet" var klart. Kanske är "Gamla slottet" den benämning den stora stallbyggnaden fått av Åtvidabergarna, som sedan lantmätaren fört över till kartan.
När revs teaterbyggnaden i Åtvidabergs Folkpark? Publicerad: 2010-02-23 I slutet av 1960-talet börjar teatern bli i dåligt skick och till Tjadden-revyns besök sommaren 1970, repareras det mest akuta av kommunens byggnadskontor. 1970 köper kommunen Folkparken och 1972 börjar diskussioner om teaterns vara eller inte vara. Föreningen Åtvidabergs Folkpark förordar en uppsnyggning av teatern för antikvariskt bibehållande av byggnaden i ursprungligt skick, samtidigt som det kan byggas en ny parkhall, lämplig både för teater och dans. 1973 föreslår emellertid kommunens fritidsnämnd att teaterbyggnaden ska rivas eftersom den är i så dåligt skick att det inte är försvarbart att renovera den och 1974 så rivs byggnaden slutligen. Källor: Föreningen Åtvidabergs Folkpark styrelseprotokoll 1968-1972 Åtvidabergs kommuns förvaltningsberättelser 1973-1974.
Stämmer det att arkitekten som ritade Ordenshuset i Åtvidaberg, Carl Westman, även gjorde den väggmålning som finns i Ordenshusets stora lokal? Publicerad: 2010-02-15 Det stämmer delvis. Väggmålningen i Ordenshusets stora lokal, som föreställer ett Åtvidabergsmotiv, ufördes av landets mest kända dekorationsfirma, Carl Grabows ateljé i Stockholm, efter skiss av arkitekten Carl Westman. Målningen gjordes i Stockholm och skickades med tåg till Åtvidaberg. Carl Grabow stod bakom dekorationer i många salonger, teatrar och byggnader. Bl.a. i Berns salonger, och Sundsvalls stadshus. Han var också anställd på Dramatiska teatern under en period. Källor: Baroniet Adelswärds arkiv. Theodor Adelswärds korrespondens, Kassaböcker och Verifikationer 1901.